Hem Om Vindkraft & hybridsystem Betong- & byggnadsteknik Referenser Kunskap Mjukvara Kontakt Kakor Kunskap Kunskap - Vindkraft och hybridsystem Kunskap - Betong- och byggnadsteknik Kunskap - Allmänt Kunskap - Vindkraft och hybridsystem Innehåll 1. Konsumentmärkning av små vindkraftverk 2. Kombination av avbrottsfri kraft och småskalig elgenerering 3. Laststyrning 4. 3D-utskrift av små vindkraftverk Tillbaka till startsida Kunskapsbanken » 1. Konsumentmärkning av små vindkraftverk Text senast reviderad 2021-05-18 TEROC har länge arbetat för att en internationell konsumentmärkning av små vindkraftverk ska komma till stånd. För detta har TEROCs Sven Ruin deltagit som svensk representant i IEA Wind Task 27 och IEC TC88 MT2. Arbetsgruppen inom Task 27 enades i mars 2011 om en så kallad "Recommended Practice" för konsumentmärkningen, vilken antogs av IEA Wind ExCo i juni 2011 och finns att ladda ner på IEA Wind (på engelska). Arbetet med konsumentmärkningen har skett i samverkan med revisionen av den internationella standarden för små vindkraftverk, IEC 61400-2. I slutet av 2013 publicerades den nya utgåvan IEC 61400-2 Ed. 3, där en i princip identisk metod för konsumentmärkningen ingår. Sveriges medverkan har skett med stöd av Energimyndigheten och tidigare även Bixia (f.d. Östkraft) Miljöfond. Sedan en tid finns några vindkraftverk med konsumentmärkning enligt IEC på marknaden. Dessa publiceras med tillhörande rapporter bland annat på WWEAs webbplats för små vindkraftverk, www.small-wind.org/labels (standarden tillåter att olika webbplatser kan användas, men för att märkningen ska vara giltig måste riktigt underlag finnas på den URL som anges på konsumentmärket i fråga). I boken Small-Scale Renewable Energy Systems finns en tabell som visar provresultat för små vindkraftverk med konsumentmärke. Här finns en tabell som uppdaterats 2021-04-30 att ladda ner. En av fördelarna med konsumentmärkning enligt IEC, som bygger enbart på provning, är att det kan användas för alla små vindkraftverk – även självbyggda. I andra mätningar har vissa självbyggda små vindkraftverk fått ganska bra provresultat, men jag har ännu inte sett något sådant som genomfört konsumentmärkning. I Svensk Vindkraftförenings senaste marknadsöversikt över små vindkraftverk kan man bland annat hitta vägledning hur man ska tolka informationen på konsumentmärket. Den kan laddas ner från Svensk Vindkraftförenings sida om småskalig vindkraft, där det även finns filmer om små vindkraftverk på svenska. Se Svensk Vindkraftförenings webbsida om småskalig vindkraft » Som en komplettering kan nämnas att märkningen inte berör hurvida ett vindkraftverk är godkänt att anslutas till allmänna elnätet (eftersom det finns olika krav för det, beroende var man är). I Sverige säljer Energiföretagen publikationen Anslutning av elproduktion till lågspänningsnätet - ALP. 2. Kombination av avbrottsfri kraft och småskalig elgenerering Text senast reviderad 2012-02-16 Många kanske undrar vad nyttan egentligen är med den mest småskaliga elgenereringen, som om man sätter upp ett litet vindkraftverk eller solceller anslutna till allmänna elnätet. Det kan naturligtvis finnas flera svar på den frågan. Jämför man investeringen med andra alternativ, finner man dock ofta att det skulle ge mycket mer förnybar energi för pengarna om man istället köpte in sig i ett medelstort eller stort vindkraftverk, t.ex. genom andelar i ett vindkooperativ. Det finns emellertid en unik fördel man kan uppnå genom småskalig elgenerering nära platsen där el förbrukas: Den kan i många fall kompletteras med speciell utrustning som ger avbrottsfri kraft, i händelse av elavbrott på det allmänna elnätet. Till skillnad från ett motordrivet generatoraggregat, som bara kan drivas så länge det finns bränsle i tanken, kan vind- eller solkraft räcka mycket länge – bara man inte förbrukar för mycket el! Ett problem i sammanhanget är att elförbrukningen i ett vanligt hem eller företag ofta är så stor, att det kan bli väldigt dyrt att skapa en lösning som klarar att försörja allt man kan tänkas koppla in. För att lösa det problemet har vi på TEROC tagit fram kompletta systemlösningar som inkluderar vår laststyrning. Laststyrningen gör att man kan prioritera lasterna och på så sätt försörja de viktigaste behoven, medan de mindre viktiga kopplas bort vid effekt- eller energibrist. Kombinationen kan bland annat ge en överlägsen försörjningstrygghet och intäkter, då man i normala fall kan sälja överskottet från den förnybara elgenereringen. 3. Laststyrning Länk tillagd 2019-10-30 TEROC utvecklar bland annat system för laststyrning (load management, demand side management), som kan ge fördelar i flera sammanhang. I exempelvis isolerade elnät försörjda av sol- och vindkraft kan kostnader reduceras genom att elanvändning flyttas i tiden så att effektiviteten ökar och risken minskas radikalt för fullständigt elavbrott vid en bristsituation. Vid nätanslutning av små vindkraftverk och liknande kan man vilja att den el man genererar själv i högre grad används direkt, istället för att säljas. Laddning av elfordon är ett annat tillämpningsområde. Effekten som används för laddning eller andra ändamål kan kontinuerligt anpassas för att exempelvis huvudsäkringen inte ska lösa ut, samtidigt som man undviker kostnader för ett dyrare nätabonnemang eller nätförstärkning. En teknik som vi använder för laststyrning är den öppna och beprövade LonWorks-tekniken, som bland annat valts av Vattenfall och Enel för "smarta" elmätare. Då kan det befintliga elnätet användas för kommunikation, så man kan nå varje eluttag, även i situationer där trådlös kommunikation har sina begränsningar. Laststyrningssystemet kan lätt integreras med andra system, exempelvis för kraftverksstyrning, elmätning och larmsystem, vilket gör att anläggningar kan fjärrövervakas och underhållas på ett samordnat och rationellt sätt. Laststyrning används i viss mån även i det allmänna elnätet, men de ekonomiska fördelarna är ofta mindre där än i de små energisystem som vi är inriktade på. Läs mer om laststyrning ex.vis på Power Circle. Det finns också möjlighet att se hur laststyrning kan fungera i praktiken i våra projekt, t.ex. Hus Utan Sladd. Se vår sida (på engelska) för nedladdning av programvara för en del av den fria mjukvara vi har utvecklat » 4. 3D-utskrift av små vindkraftverk Text senast reviderad 2020-04-27 Två studenter vid Högskolan i Halmstad, Rand Abbas och Ammar Maqsood Ahmad, har i ett examensarbete bland annat tagit fram en 3D-modell av bladen till ett vindkraftverk med 1,2 m rotordiameter. Det bygger på Hugh Piggotts A Wind Turbine Recipe Book (2013 metric pdf edition). 3D-modellen kan laddas ner på vår engelskspråkiga sida. Där finns även en tillhörande lastberäkning att ladda ner. TEROC AB • Köping • Tel +46 70 22 98 678

Provided by Webforum